Groda

Om man skulle bli ihågkommen som en sånhär förälder av sina barn när de blir äldre eller vuxna, skulle man väl ha gjort sitt här i världen.

Tack för alla sagor du har läst och alla barnvisor du har sjungit.
Jag kommer fortfarande ihåg dem!
Tack för att du visade mig min första solnedgång. För att du tålmodigt
gick omkring med mig i ösregnet eller drog mig på kälke.
Tack för alla kottar och pinnar jag fick ta hem.
Tack för att mina grodor fick bo inomhus.
Tack för att du har lärt mig leva.

Tack för dina goda råd. Du sa: ”Försök göra ditt bästa”
Det har besparat mig mycket bekymmer.
Tack för att jag aldrig har behövt höra dig säga;
” Vad var det jag sa! ”
( Inte särskilt ofta i alla fall.)

Tack för att du finns.
Du tränger dig inte på. Lägger dig inte i.
Du bara finns där.
Du finns till hands för att ge goda råd.
Så fort jag behöver dig packar du och kommer farande utan dröjsmål.
Mot din axel får jag gråta ut.
Dig kan jag anförtro allt.
Med dig kan jag skratta.
Din kärlek är förutsättningslös.
Den bara finns där. Alltid.
Okänd

Hittade denna dikt för länge sen, skrev upp den och hittade den i skrivbordslådan häromdagen.