Är det månne nån annan än vi som har erfarenhet av att ha ett halvt kilo grovt havssalt utspritt över vardagsrumsgolvet? Efter den första argheten var man ju ändå tvungen att gå bakom hörnet och smygskratta åt den absurda synen.
LillK 2 år låg alltså bakom detta fuffens.
Nja, inga egna erfarenheter av just sådant, men vår gemensamma studiekompis med tvååriga tvillingar hade upptäckt att två oöppnade förpackningar havrekli (el motsvarande) saknades, och hittade kliet... lite överallt.
SvaraRaderaJo
A har hunnit med det där och lite annat... dåligt sällskap är tydligen åt lill-K
SvaraRaderaKom du btw ihåg att hämta min dotter? (jag brukar ju inte överlåta henne i drogades vård, så är snäppet orolig...;))
Yo Jo! Hahaa, tydligen nyfiken experimenterande åldersgrupp detdär.
SvaraRaderaAnonymen: aj va de idag jag sku hämta henne? ;P Det har varit trevligt att hon förgyllt tillvaron här, ingen rivalitet om mormodern heller. De bakade rieskor. Sjöng just igenom alla dedär Rosa Barnkammarsångerna och fortfarande diskuteras det nog i rummet. Don't worry, har int behövt värkmedicin nu under hela kvällen.
Oj oj oj... kommentar till både detta inlägg och förra inlägget. Hoppas du har sluppit värken eller åtminstone att medicinen hjälper. Pappan i en av familjerna vi umgås med råkade ut för samma sak och blev opererad för ca tre veckor sedan. Nu umgås han med sin höggravida mammalediga fru om dagarna istället för att bygga färdigt rummen åt de äldre barnen som skulle flytta ut ur deras sovrum innan babyn kommer. Och värken är grym. Kramar härifrån!
SvaraRaderaVi har lite liknande erfarnhet hos oss för kanske ett år sedan. Minstingen tömde ett paket med rice crispies i en liten skål som hon skulle äta ur. Allt fick inte plats i skålen så resten fanns på bordet och golvet.
SvaraRaderaPia: Tack, kramar tillbaka. :) Ja, jag säger då det att jag verkligen uppskattar den som uppfunnit smärtlindrande värkmediciner och är glad att bo i ett i-land där hjälp finns att få.
SvaraRaderaJessica: Härligt!
Anonymen med dotter tackar ödmjukast å bådas vägnar för förgylld tillvaro. Hälsa din mor också, että KIITOS!!
SvaraRadera(dock misslyckades tydligen ni också med mission impossible, dvs intala dottern att flickor nog använder byxor, vi har haft världens gräl, inkl mycket gråt och tandagnissel om mitt val av nya vårbyxor till henne. De var svarta för att lillebror också nångång ska kunna ärva nåt och det var TOTALT FEL färg. Hon måste bl.a. ringa sin gudmor för att fråga vilken färgs byxor andra E har. Då svaret inte tilltalade henne, slog hon fast luren... Oj vad bra jag lyckats med uppfostran...
Krya på er alla tre!
Hej! Blev jätteglad för Er skull när jag läste att Ni ändrat entrén! :-)
SvaraRaderaSkriv gärna till mig om vad Ni kom fram till, och kanske har Du ny skiss att visa? ;-)
Desto tråkigare var det att här läsa att Du skadat Dig :-( aj aj, hoppas att Din familj sköter om Dig nu :-)
Krya-på-Dig kram!
Irene
Anonymen: Tack! Hoppas ni haft bättre kläddagar efter det :)
SvaraRaderaIrene: Tack! Ja vi e också mycket nöjdare såhär, ska maila de slutgiltiga skisserna vid tillfälle. Projektet kör igång på måndag! :)