Syskonskap

Bullapojke, pussgurka, gummisnutt, gulleplutt, finporslin, äppelskrutt, älsklingsgumma, "storåring"...

Vardagsögonblicket ovan väcker många känslor i mej som är ensambarn. Hoppas så innerligt att dessa två  skulle älska varandra livet ut. Om det vill sej väl, kan man få så mycket stöd av någon annan som vuxit upp i samma familj. Egentligen skulle jag haft en lillasyster och en lillebror om de fått leva. Av nån anledning var det inte menat så och inte tänker jag så mycket på hur det kunde varit. Men ibland undrar jag vem jag skulle vara idag om jag haft två existerande småsyskon. Oj lustiga tanke...

Nu gläder jag mej över att dessa päronskruttar förhoppningsvis senare i livet har gemensamma barndomsminnen att dela sinsemellan. Som det är nu är de varandras själsfränder, trots lite konflikter ibland. Men sånt ska väl höra syskonskapet till. När den ena varit borta några timmar brukar återseendet vara så kärt.

I skrivande stund har den lille förflyttat sej i storasysters säng och sover halft ovanpå henne. Har inte hjärta att flytta honom tillbaka i egen säng.

Jag är djupt tacksam.